en utveckling utav onödigt

Som jag skrev så hade jag inbrott i mitt källarförråd. Jag pratade med föreningens styrelseordföranden han tyckte att jag direkt skulle polisanmäla detta, och det tänker jag. Jag tänkte lite på vad jag hade i mitt förråd, det jag kan komma på att jag blev av med är två telefoner, minst 6 stycken jackor alla i prisklassen mellan 1000-3000 bland dessa jackor så var mina skidkläder med och jag som ska åka på skidresa om bara ett par dagar. Dom tog också några gamla tröjor och jeans. 4 stycke väskor varav 3 stycken samsonite samt en Louis vitton axelväska. Allt som allt är det väl värt ca 10-12.000 kanske. Men Jag vet ju att det är inte det jag kommer att få från försäkringsbolaget. Det är kanske inte ens värt så mycket. Det var ju grejer jag knappt använde. Så andra hands värdet är väl kanske 5000 eller så.

Det är ju så onödigt, dom kommer ju inte ens få ut något för det dom tog, det ställer bara till problem för mig. Min teori är att det är någon i fastigheten som vet att jag är ny inflyttad och har trott att jag skulle ha haft mer värdesaker där än vad jag hade. Idioter är dom i alla fall.

onödigt

Jag har nu bott i min lägenhet en och en halv vecka. Och redan nu så har jag haft inbrott i mitt källarföråd. Det är så onödigt. Jag har ju ändå inget utav värde där. Idioterna tog, en väska med gamla kläder som jag inte skulle ha och så tog dom två tomma resväskor. Eller det är vad jag tror. Jag kan inte komma på något som jag hade i dom. Bara det att mina skidkläder låg i en utav dom. Och jag ska iväg och åka skidor snart, på torsdag för att vara exakt. Så, jag saknar väskor att packa i och jag har inga skidkläder. Så onödigt.

en vecka har gått

Nu har jag bott i min lägenhet i en vecka. Jag älskar den. Den är jätte mysig, jag trivs hur bra som helst. I morgon kommer min älskade syster och hennes man och barn hem till mig. Det ska bli jätte kul att visa upp min lägenhet. Jag var orolig att jag skulle känna mig ensam. Men det gör jag inte. Eller några stunder gör jag väl det. Men det är skönt, jag kan komma och gå när det passar och det känns bara positivt. Sen att det känns som hemma är underbart. Detta är min lägenhet, jag väljer precis vem som får komma hit och vem som inte får, vilka  färger jag ska ha osv. Jag vill inte sluta prata om min lägenhet, jag har en euforisk känsla.

Välkommen hem till mig P, J, Stora och lilla A.

Och välkomna även ni andra som känner mig.